OM DET Å HA EIN LITEN CRUSH PÅ HÅKAN

Eg elskar jo gutar som kan sette ord på ting, sjølv om dei som ikkje er riktig så god på det også er himla søte, så er det dei førstnemte som vinner. Om eg måtte velge ein, som skulle berika kvardagane mine med ord, så trur eg nesten det må bli Håkan. Fine, fine Håkan. Eg er jo ikkje ein av dei som klarar å høyre så mykje etter teksten på songar, men akkurat Håkan får meg til å høyre litt ekstra etter. Han berre alltid veit kva han skal skrive og seie. Her er nokre eksemplar på kvifor jag är lite sådär kjär i Håkan;

"När tiden är rätt, ska jag plocka upp dig och ta dig långt härifrån"
"Men du - du sätter höstsolen i eld
"Barn leker, leker i eftermiddagssolen"
"Och jag vågade aldrig hålla din hand, vi är inte såna som i slutet får varann"
"Jag kommer aldrig tillbake hit igen, neonskyltar på gatorna, sänder ljus till mig och skatorna, alla dansar, och jag tänker; är du också själv? Var är du ikväll" 
"Det va så mörkt den kvällen jag gick hem, jag hade hoppats på något, hoppast på något, om du vill ha mig, nu kan du få mig så lätt"

 Sjå på t-skjorta då, ååh Håkan, ta mig till kärleken!